Idag var det KUB-ultraljud och gissa om jag var nervös innan. Mest orolig var jag om bebisen levde eller inte. Tänkte inte så mycket på själva riskberäkningen. Jag var iväg utan sambon då dagis var stängt och vi hade ingen barnvakt.

Det första jag såg när hon slog på skärmen var en bebis som rörde på sig. Den känslan var helt fantastisk. Allting såg bra ut och riskberäkningen hamnade på 1:8711 vilket jag är nöjd med. Det är en väldigt liten risk och egentligen är jag inte så orolig över att vi ska få barn med kromosomavikelser. Med dottern gjorde vi inte ens KUB.

Nu känns allting så mycket bättre. :)