Idag går vi in i vecka 18 (17+0). Tycker att tiden går galet fort just nu. Jag kan känna konturerna av livmodern ganska bra nu. Får sammandragningar då och då. Det gör inte ont men hela magen spänner. Kommer ihåg att jag hade mycket sammandragningar med dottern också.

Igår kände jag en hel del fladder och små buffar från bebis men det är fortfarande inte jättetydligt. Det märks att moderkakan sitter i framvägg och att den dämpar mycket.

Om 17 dagar är det dags för RUL. Ska bli så spännande att få se bebis igen. Vi kommer inte att ta reda på kön denna gång. I mitt huvud kallar jag bebis för "Han" så det blir kul att se om det är en "Han". ;)

Imorgon går vi in i vecka 18 så idag är vi slltså i vecka 16+6. Magen har faktiskt börjat synas lite men jag tycker fortfarande att den känns lite smått "plufsig".

Köpte hem en Angel sounds så att jag kan lyssna på det lilla hjärtat här hemma. I förrgår fick jag höra det och det är verkligen jättemysigt. Lilla lilla bebisen. :) Tanken är att dottern ska få lyssna sen när vi berättat för henne om bebis. Blir spännande att se hennes reaktion.

Igår gick jag in i vecka 16 (15+0). Magen känns fortfarande mest bara pluffsig och jag tycker inte att jag känner livmodern jättetydligt. Har inte känt så mycket rörelser heller, någon liten svag buff men inget tydligt. Längtar verkligen efter att få känna bebisen varje dag. Denna dag (vecka 15+1 kände jag första buffen med dottern och kände buffar varje dag efter det. Denna gång har jag ju moderkakan fram vilket dämpar. Får se när jag kommer känna buffar mer tydligt.

Illamåendet har i alla fall blivit bättre. Blir dock väldigt trött i kroppen fort, speciellt om jag står och går mycket under en dag. Rygg, höfter och knän ömmar.

Juice är fortfarande en stor favorit. Proviva Mango har blivit en hit.

Min hy är katastrofal..

Nu vet nog större delen av familj och släkt om att vi väntar bebis. Alla är väldigt glada. :)

Idag berättade jag för blivande mormor att hon inte bara kommer bli farmor nästa år utan även mormor igen. Det var en väldigt glad mormor. :)

Jag blev ju framflyttad två dagar på KUB så denna magbild är tagen igår, i vecka 13 + 3. Vissa dagar känns magen jättesvullen medan vissa dagar känner jag mig inte ens gravid. Längtar tills den riktiga gravidmagen kommer fram.

Igår satte jag på mig ett par gravidbyxor som jag hade när jag väntade dottern. Så sköna !

Idag var det KUB-ultraljud och gissa om jag var nervös innan. Mest orolig var jag om bebisen levde eller inte. Tänkte inte så mycket på själva riskberäkningen. Jag var iväg utan sambon då dagis var stängt och vi hade ingen barnvakt.

Det första jag såg när hon slog på skärmen var en bebis som rörde på sig. Den känslan var helt fantastisk. Allting såg bra ut och riskberäkningen hamnade på 1:8711 vilket jag är nöjd med. Det är en väldigt liten risk och egentligen är jag inte så orolig över att vi ska få barn med kromosomavikelser. Med dottern gjorde vi inte ens KUB.

Nu känns allting så mycket bättre. :)

För en liten stund sen tyckte jag att det kom en liten svag buff från bebisen i magen. Är såklart inte säker men det kändes verkligen så. När jag väntade dottern kände jag den första buffen i vecka 15+1 (om jag inte minns fel) och jag har hört att man kan känna tidigare med andra barnet. Kändes lite likadant som med dottern fast svagare. Har ju känt som en kliande känsla då och då runt livmodertrakten. Kanske det också har varit bebis som sprattlat runt ? Som sagt, svårt att veta.

Idag går jag in i vecka 13 (12 + 0) och den största missfallsrisken är över. Ska bli spännande att få se bebis på fredag. Hoppas bara att allt ser bra ut.

Så här ser magen ut nu, bara pluffsig.. ;)